Vart tog sommarlovet vägen?
Om bara en vecka börjar skolan igen. Så nu sitter jag här och stressplanerar mina sista dagar för att hinna träffa så många som möjligt. Inte för att jag egentligen är sur för det... Jag är supertaggad för att få börja på en ny skola, i en ny klass - för första gången i mitt liv. Men det känns som om man går miste om de människor man inte träffar på sommarlovet. Som om de kommer att försvinna. Just nu står de flesta i en gråzon, innan skolan börjar. Med ena foten på trygga högstadiet och den andra på främmande gymnasiet. När första dagen kommer står man plötsligt jämnfota på gymnasiet och allt innan är långt borta. Det är inte lika lätt eller viktigt att träffa de man spenderade sina dagar med längre för de har blivit utbytta. De har kommit nya att ta hand om och lära från.
Och det gör mej lite ledsen. Att för första gången verkligen känna hur allt jag har någon gång kommer att försvinna från mej. En kännsla jag inte kände när jag var yngre. Då var det redan planerat att jag och mina två bästisar skulle bo tillsammans hela livet. Och hur gick det? HAH! Bullshit.
Kom på mej själv häromdan med att planera med min älskadevärldensbästa Stella att gå på mammakurser om vi i framtiden skulle råka bli gravida samtidigt. Vi snackar kanske 15-20 år från nu! Men vad folk än sänger kommer jag att fortsätta hoppas och tro att det blir så, jag vill vara ett barn på den fronten ett litet tag till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Du är så rar som lämnar en komentar